Jahopp då var höstens första tävling avslutad. Det blev ett praktfullt misslyckande. Jag hade det kanske på känn. Hade varit lite småförkyld i ett par veckor och temperaturen låg på härliga somriga 25 grader. Inga superförutsättningar m a o. Min vana trogen så var jag på plats i god tid för att ladda upp. Kände mig ändå rätt pigg på uppvärmningen så där och då gick nog tankarna på att springa fort, även om tankarna på rekord inte fanns. Öppnade också lugnt, fint och bra. Passerade 5 km på en bättre tid än förra året och 1/3 passerade jag på 30.30 vilken är en bra tid för mig då jag vanligtvis är som bäst på den andra tredjedelen. Men redan på Kungsholmen efter ca 9 km så insåg jag att det skulle bli otroligt tufft. Jag drog direkt ner på tempot för att överleva, jag drack lite extra vid varje kontroll och i uppförsbackarna så halvjoggade jag bara. Det gjorde att jag ändå höll mig flytande till sista lilla backen på söder då jag faktiskt fick stanna och gå i kanske 30 sekunder. Jag samlade där lite extra krafter och jag kunde avsluta på ett respektabelt sätt. Tiden 1.38 är en av de sämsta jag sprungit på så men det var nog inte det värsta för sånt kan ju hända när man inte har dagen. Det värsta var att jag kände mig seg, gammal och trött och det var inte kul. Ska jag vara ärlig så har jag inte fått et alls att lossna under 2023 så då blir det kanske så här. Hur som helst så ska jag göra en sista satsning mot Uppsala halvmarathon om sex veckor och hoppas att det formen blir bättre tills dess.
