Tre och en halv månad senare..
Ganska snart efter maran så bestämde jag mig för att jag skulle ge det en ny chans. Var så jävla ledsen, förbannad och arg efteråt så det kändes inte rätt att sluta på det sättet. Vägen skulle börja med en sommar fylld av träning, sen köra några lopp på hösten och sen träna ännu mer under vintern för att bygga upp grunden. Nu blev det lite väl mycket koncentrerat till mars-maj. Hur som helst så blev det fel redan från början. Visst, jag sprang en hel del i somras men det blev alldeles för lite distans pga värmen, låg på runt fyra mil i veckan men sällan var passen längre än typ 12 km. Sen kom augusti och sonens sjukdom så det har inte varit nån prio med träning även om jag har kunnat komma ut några kvällar i veckan.
Var sen tidigare anmäld till Stockholm halvmara så jag bestämde mig ändå för att köra. Kroppen kändes ok, typ kanske 7 på en skala 1-10 och jag ville gärna prova banan. Det blev en ganska bra upplevelse. Gick ut i ett bra tempo runt 4.20, passerade milen på 43.04 och höll det ganska lätt i 2/3 av loppet. På slutet var banan ganska tuff och då märkte jag att kroppen inte riktigt var van med så långa sträckor, hade behövt iaf 3-4 pass över 20 km. Nu fick jag kämpa hårt på slutet och tappade nog en minut sista 3-4 kilometerna. Missade mitt pers med kanske 45 sekunder men med tanke på att denna bana var rätt tuff så var det nog kanske mitt bästa lopp på halvmaran.
Nu vet jag inte alls vad som händer framöver men jag tränar väl på så mycket jag hinner och skriver litepå bloggen nån gång ibland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar